Fredagen 3 maj

Partisanerna i Jugoslavien under andra världskriget

 

Jugoslavien blev invaderat och ockuperat av axelmakterna Tyskland, Italien och Bulgarien i april 1941. Detta bara några veckor efter att prinsregent Paul hade undertecknat Tremaktspakten, för vilken han blev arresterad och sänd i exil då han återvände till Belgrad. Jugoslavien hade därmed brutit sig ur pakten.

Motståndet

Den 30 juli samma år blev de första angreppen från motståndsrörelsen märkbara nära berget Kopaonik vid Trepča. Partisanernas huvudkvarteret kom också att upprättas i Kopaonik-bergen, närmare bestämt i byn Stanulović. Lokalbefolkningen led under ockupationen då nazisterna ofta avrättade upp till 100 personer för varje dödad tysk soldat, därmed blev stödet för partisanerna enormt.

Det andra motståndet

Četnikerna var monarkister i Serbien, Ustaša var fascister i Kroatien, medan partisanerna bestod till stor del av kommunister ur alla folkgrupper. Mot den nazistiska ockupationsmakten och dess kollaboratörer (Ustaša) stod egentligen bara två krafter, partisanerna och četnikerna. Četnikerna var resterna av den gamla armén under ledning av överste Draža Mihailović, en serbisk nationalist och antikommunist. De som flydde från den tysk-kontrollerade statens förtryck och den nationalistiska aggression som četnikerna visade, vände sig till partisanerna. Partisanerna sade sig vilja skapa tolerans mellan folkslagen, ett av deras motton var "broderskap och enighet". När partisanerna blev den jugoslaviska befrielsearmén fick četnikerna order om att förena sig med denna, men många - inklusive Mihailović - vägrade. De flesta av dessa ställdes inför rätta för förräderi och avrättades.

En reguljär armé

De första tre åren kämpade partisanerna som en gerillarörelse, men sedan mitten av 1944 organiserade de 800 000 män och kvinnor i den reguljära armé som bildats som Jugoslaviska folkets armé och leddes av Tito. När Italien kapitulerade år 1943 kunde partisanerna erövra stora områden i Istrien, Kvarner och vissa delar av Dalmatien (Zadar).

Partisaner

Kvinnliga partisaner

Jugoslaviska judar i arbetsläger

Titoaffisch

Tito

Tyska soldater avrättar jugoslviska bönder

Stjepan Filopovic partisanledare

 

De allierade stöttade ursprungligen det jugoslaviska kungahuset och den armé som var det troget - četnici - men efter Teherankonferensen gick de över till att stödja partisanerna. Under konferensen utlovade Stalin (Sovjetunionen) USA och Storbritannien garanterat stöd till vissa strategiska huvudlinjer. Priset var att Roosevelt (USA) och Churchill (Storbritannien) fick lova att stödja partisanerna med material och kommandooperationer. Därmed blev partisanerna 1944 en reguljär armé och Jugoslaviens officiella försvarsstyrka. I krigets slutskede tog partisanerna hämnd på kroatiska fascister, slovenska vitgardister och deras familjer i vad som kom att kallas Bleiburgmassakern.

Källa: Wikipedia

Filmlänk

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=7sMD6W0qhYk