fredag 30 mars 2012

Slaget om Frankrike
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget om Frankrike
Del av västfronten under andra världskriget
Bundesarchiv Bild 101I-126-0347-09A, Paris, Deutsche Truppen am Arc de Triomphe.jpg
Tyska soldater marscherade förbi Triumfbågen efter överlämnandet av Paris den 14 juni 1940.
Ägde rum10 maj–25 juni 1940
PlatsFrankrike, Beneluxländerna
Resultattysk seger
Stridande
Axelmakterna:
Tyskland
Kungariket Italien Italien (från 10 juni)
Allierade:
Frankrike Frankrike
Storbritannien
Belgien
Nederländerna
Kanada
Polen
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Luxemburg
Befälhavare
Nazityskland Gerd von Rundstedt
(Armégrupp A)
Nazityskland Fedor von Bock
(Armégrupp B)
Nazityskland Wilhelm von Leeb
(Armégrupp C)
Kungariket Italien H.R.H. Umberto di Savoia
(Armégrupp Väst)
Frankrike Maurice Gamelin
Frankrike Maxime Weygand
Storbritannien Lord Gort
(British Expeditionary Force)
Belgien Leopold III
Nederländerna Henri Winkelman
Polen Władysław Sikorski
Styrka
Tyskland:
141 divisioner[1]
7 378 pjäser[1]
2 445 stridsvagnar[1]
5 638 flygplan[2][3]
3 350 000 trupper
Alperna den 20 juni
300 000 italienare

144 divisioner[1]
13 974 pjäser[1]
3 383 stridsvagnar[1]
2 935 flygplan[4]
3 300 000 trupper
Alperna den 20 juni
~150 000 fransmän
Förluster
Tyskland:
28 225 döda[1] (möjligen så mycket som 49 000)[5]
113 152 skadade[1]
13 307 saknade[1]

1 345 flygplan förlorade, 488 skadade[6]
1 129 flygbesättningar döda[7]
795 stridsvagnar[8]
Italien:
1 247 döda eller saknade,
2 631 skadade,
2 151 inlagda på sjukhus p.g.a köldskador1
360 000 döda eller skadade,
1 900 000 tillfångatagna
2 233 flygplan[9]
1 Italienska styrkor var inblandade i strider i franska Alperna där minusgrader är vanligt, även på sommaren.
Slaget om Frankrike var den tyska invasionen av Frankrike och Beneluxländerna under andra världskriget. Slaget som inleddes den 10 maj 1940 avslutade låtsaskriget, den period av inaktivitet som hade präglat den tysk-franska gränsen sedan de allierades krigsförklaring efter Tysklands invasionen av Polen i september 1939.
Slaget bestod av två huvudsakliga operationer: I den första, Fall Gelb, ryckte tyska bepansrade enheter fram genom Ardennerna för att skära av och omringa de allierade enheterna som hade avancerat in i Belgien. Under striderna evakuerades den brittiska expeditionskåren (BEF) och många franska soldater i Dunkerque under Operation Dynamo. Den andra operationen, Fall Rot, genomfördes den 5 juni när tyska styrkor överflyglade Maginotlinjen och ryckte fram djupt in i Frankrike. Italien förklarade krig mot Frankrike den 10 juni och strax därefter flydde den franska regeringen till staden Bordeaux. Frankrikes huvudstad Paris ockuperades den 14 juni. Den 17 juni meddelade Philippe Pétain att Frankrike skulle förhandla om vapenvila. Den 22 juni undertecknades ett vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland som verkställdes den 25 juni. För axelmakterna var slaget en spektakulär seger.
Frankrike delades upp i en tysk ockupationszon i norr och väster, en liten italiensk ockupationszon i sydost, och en obemannad zon, zone libre, i söder. En rumpstat, Vichyfrankrike, administrerade alla tre zonerna enligt de villkor som angavs i vapenvilan. I november 1942 ockuperade axelmakterna också zone libre. France métropolitaine förblev under axelmakternas ockupation till efter de allierades landstigningar 1944. Beneluxländerna förblev under tysk ockupation fram till 1944 och 1945.

fredag 23 mars 2012

Finska vinterkriget 1939 - 1940


Den 30 november 1939 startade kriget

Det var en kall vinter

Många strider utkämpades i meterdjup snö

Till en början kunde finnarna stå emot det ryska trycket

Kulsprutor användes

Många soldater fick kämpa på skidor

Finska flaggan restes efter en seger

Finska flyget var underlägset det sovjetiska

Karelska näset står i brand

Snön vräkte ner

I Sverige uppmandaes till kamp



Många svenskar stred mot sovjeterna tillsammans med finnarna

Små  stridsvagnar användes av båda sidor


Kulsprutepistoler och karbiner användes av soldaterna

Granatkastarna användes flitigt

Nu kan man kopa minnesvapen

En finsk kanon

Sovjeterna anföll på många ställen utefter den finsk - sovjetiska gränsen

                        Finska vinterkriget

                                                        Källa: Metapedia

Finska vinterkriget var en del av andra världskriget och utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen under perioden 30 november 1939 till 13 mars 1940. Finland var kraftigt numerärt underlägset tvingades slutligen kapitulera, men visade genom sina framgångar på slagfältet att den sovjetiska krigsmakten inte var redo för ett krig. Under kriget fick Finland omfattande hjälp från Sverige, även om Sverige inte förklarade krig mot Sovjetunionen.

                                            Bakgrund

För att bättre kunna försvara Leningrad mot ett anfall från Östersjön kontaktade Sovjetunionen den 5 oktober 1939 Finland med en begäran om att överta några öar i Finska viken, samt flottbasen i Hangö. Dessutom ville Sovjetunionen ha delar av Karelska näset och områden kring den isfria hamnen Petsamo vid Ishavet. Sammanlagt rörde det sig om en landyta på 2 600 km2. I utbyte skulle Finland få en landyta på 5 500 km2 runt Repola och Porajorpi. Den finska regeringen vägrade acceptera det sovjetiska kravet. De trodde dessutom att nya sovjetiska krav skulle komma om de tackade ja.

                                            Förlopp

Den 30 november 1939 inleddes det sovjetiska anfallet mot Finland och omvärlden trodde att Finland snart skulle falla. Istället lyckades de stoppa de sovjetiska styrkorna på Karelska näset. Även på andra ställen längs fronten stoppades de sovjetiska styrkorna.

Dessa bakslag tvingade den sovjetiska ledningen till en ny styrkeuppladdning med fler och bättre trupper. I februari 1940 inleddes den nya offensiven och de finska styrkorna kunde inte längre hålla emot. Den 13 mars skrevs den finska kapitulationen under. Sovjetunionen fick igenom sina territoriella krav från den 5 oktober, men till priset av över 200 000 stupade och saknade. De finska förlusterna blev 22 830 stupade och 43 557 sårade.

                                  Svenska frivilliga

Under finska vinterkriget organiserades hjälpinsatser från Sverige. Dessa var statligt sanktionerade och gick under devisen "Finlands sak är vår". Många män anmälde sig som frivilliga i Svenska frivilligkåren. Flera av de svenska frivilliga i Finland anmälde sig senare till Waffen-SS för att med Tyskland fortsätta striden mot det kommunistiska Sovjetunionen.

Sammanställt av Christer Sundholm