Amerikanska inbördeskriget 1861 - 1865
Striderna inleddes den 12 april 1861 med att sydstatsrebellerna intog Fort Sumter i South Carolina och mot alla förväntningar besegrade de även den reguljära unionsarmén i det första slaget vid Bull Run. År 1862 blev general Robert E. Lee ledare för konfederationens(sydstaternas) Virginiaarmé och utkämpade med den ett oavgjort fältslag vid Antietam i september. Lees militära skicklighet bidrog därefter starkt till sydstaternas krigsinsats och han visade sig vara den största faktorn till att de industriellt underlägsna sydstaterna kunde hålla ut så länge.
Redan från början av kriget etablerade nordstaterna en sjöblockad mot sydstaterna i syfte att hindra sydstaterna från att exportera bomull till Europa. Den 8–9 mars 1862 ägde världshistoriens första strid mellan bepansrade fartyg rum i slaget vid Hampton Roads. Det nordstatsbyggda USS Monitor (konstruerat av den svenskfödde John Ericsson) avgick med en knapp seger efter en lång duell mot sydstaternas CSS Merrimac . Krigets avgörande slag, och vändpunkt, kom i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1–3 juli 1863, där Lee besegrades av general George E. Meade.
År 1864 kämpade Lee mot general Grant i många blodiga slag i Virginia och sydstatsarméerna tvingades trots upprepade segrar tillbaka. Efter slaget vid Chattanooga kunde Grant gå söderut in i Georgia. Han skickade general William Sherman söderut, medan han själv fortsatte strida mot Lee i Virginia. 1864 intog även Sherman Atlanta i Georgia ,varpå marschen gick österut, mot havet. Sherman intog Savannah närmare kusten lagom till jul och skickade ett telegram till Lincoln med följande innebörd: "I beg to present you as a Christmas gift the City of Savannah..". Sherman fortsatte senare norrut och intog Columbia, South Carolina. Lees sista strid kom att bli slaget vid Appomattox, där Lee kapitulerade med hela sin armé inför general Grant vid Appomattox tingshus den 9 april 1865.
Fem dagar efter kapitulationen blev Abraham Lincoln mördad av en sydstatsfanatiker, John Wilkes Booth. Det amerikanska inbördeskriget krävde cirka 630 000 militära dödsoffer och är således den blodigaste konflikten i amerikansk historia. De viktigaste resultaten av kriget är att slaveriet hävdes den 1 januari 1863, och att unionen bevarades. Dessutom stärktes det federala styret i hela USA. Krigsförlusten tillsammans med slaveriets avskaffande innebar ett ekonomiskt och kulturellt bakslag för sydstaterna.
