JAPAN FÖRLORAR KRIGET
År 1943 hade de allierade inrättat ett kommando för kriget på det asiatiska
fastlandet under ledning av britten Lord Mountbatten där man samordnade
insatserna för de västallierades stridskrafter och kinesernas dito under Chiang
Kai-sheks ledning. 1943–1944 iscensatte amerikaner och britter flera offensiver
för att öppna den strategiskt sett mycket viktiga Burmavägen, dock utan större
framgång. En offensiv i västra Burma hade inte någon större framgång heller.
I långa loppet tog emellertid de allierades överlägsenhet i manskap och
materiel ut sin rätt. Hösten 1944 till och med vintern 1945 övergick
initiativet definitivt till britterna och amerikanerna. På senvintern kunde man
till slut inta den viktiga Burmavägen, och efter det kunde man slutligen ge
kineserna hjälp med stora truppinsatser. I maj 1945 var hela Burma återerövrat,
och Rangoon – Burmas nuvarande huvudstad – var i allierade händer 6 maj. Helt
avgörande blev till slut de allierades luftherravälde.
Våren 1945 var Japan i praktiken besegrat men den japanska
militärledningen vägrade kapitulera, inte ens Tysklands kapitulation 7-8 maj
fick dem att ge upp. Efter att amerikanerna erövrat Marianerna sommaren 1944
förfogade man nu över flygbaser som möjliggjorde flygangrepp i stor skala.
Hösten samma år introducerades också det nya bombflygplanet Boeing B-29
Superfortress. Under vintern och våren 1945 utsattes de japanska öarna för en
jättelik bomboffensiv riktad mot japanska industrier och städer. Eftersom det
japanska flygvapnet var eliminerat var städerna i praktiken försvarslösa. Tokyo
utsattes för det värsta angreppet 9–10 mars, då 100 000 människor (enligt vissa
källor betydligt fler) omkom i den brandstorm som följde som ett resultat av
användandet av brandbomber.
Den 16 juli hade emellertid världens första kärnvapenprov ägt rum i New
Mexico, och detta nya fruktansvärda vapen gav USA en möjlighet att bomba Japan
till villkorslös kapitulation. I samband med Jaltakonferensen som ägde rum i
februari 1945 hade Stalin gått med på att gå med i kriget mot Japan tre månader
efter att Tyskland kapitulerat. President Harry S. Truman som efterträtt den
avlidne Franklin D. Roosevelt ville helst avsluta kriget innan ryssarna hann
ingripa och gav klartecken för att sätta in atombomber mot Japan.
USA förfogade i början av augusti över två atombomber. Världens första
angrepp med kärnvapen skedde på morgonen (lokal tid) 6 augusti 1945 när
atombomben "Little Boy" fälldes över Hiroshima från B-29:an "Engola
Gay". Minst 80 000 människor omkom omedelbart och två tredjedelar av
staden jämnades med marken, ytterligare 25 % skadades svårt. Tre dagar senare
fälldes den andra bomben "Fat Man" över Nagasaki. Som avtalats i
Jalta förklarade Sovjetunionen krig mot Japan 8 augusti exakt tre månader efter
att Tysklands kapitulation undertecknats. Manchuriet invaderades och japanerna
hade inte en möjlighet att stå emot Röda armén. Atombomberna i kombination med
den sovjetiska krigsförklaringen gjorde att de mer "sansade"
krafterna inom den japanska statsledningen fick övertaget. Kejsaren Hiroshito
spelade här en viktig roll och 15 augusti kapitulerade Japan. Andra
världskriget avslutades definitivt 2 september då den japanska kapitulationen
undertecknades på slagskeppet USS
Missouri inför Douglas Mac Arthur.
Wikipedia
|
Tokyo bombades |
|
Världens första atombomber fälldes över Hiroshima
och Nagasaki. |
|
Atombomberna såg ut så här |
|
Amerikanska B-29 bombade med atombomber |
|
Hiroshima efter bombningen |