 |
| Den 30 november 1939 startade kriget |
 |
| Det var en kall vinter |
 |
| Många strider utkämpades i meterdjup snö |
 |
| Till en början kunde finnarna stå emot det ryska trycket |
 |
| Kulsprutor användes |
 |
| Många soldater fick kämpa på skidor |
 |
| Finska flaggan restes efter en seger |
 |
| Finska flyget var underlägset det sovjetiska |
 |
| Karelska näset står i brand |
 |
| Snön vräkte ner |
 |
| I Sverige uppmandaes till kamp |
 |
| Många svenskar stred mot sovjeterna tillsammans med finnarna |
 |
| Små stridsvagnar användes av båda sidor |
 |
| Kulsprutepistoler och karbiner användes av soldaterna |
 |
| Granatkastarna användes flitigt |
 |
| Nu kan man kopa minnesvapen |
 |
| En finsk kanon |
 |
| Sovjeterna anföll på många ställen utefter den finsk - sovjetiska gränsen |
Finska vinterkriget
Källa: Metapedia
Finska vinterkriget var en del av andra världskriget och utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen under perioden 30 november 1939 till 13 mars 1940. Finland var kraftigt numerärt underlägset tvingades slutligen kapitulera, men visade genom sina framgångar på slagfältet att den sovjetiska krigsmakten inte var redo för ett krig. Under kriget fick Finland omfattande hjälp från Sverige, även om Sverige inte förklarade krig mot Sovjetunionen.
Bakgrund
För att bättre kunna försvara Leningrad mot ett anfall från Östersjön kontaktade Sovjetunionen den 5 oktober 1939 Finland med en begäran om att överta några öar i Finska viken, samt flottbasen i Hangö. Dessutom ville Sovjetunionen ha delar av Karelska näset och områden kring den isfria hamnen Petsamo vid Ishavet. Sammanlagt rörde det sig om en landyta på 2 600 km2. I utbyte skulle Finland få en landyta på 5 500 km2 runt Repola och Porajorpi. Den finska regeringen vägrade acceptera det sovjetiska kravet. De trodde dessutom att nya sovjetiska krav skulle komma om de tackade ja.
Förlopp
Den 30 november 1939 inleddes det sovjetiska anfallet mot Finland och omvärlden trodde att Finland snart skulle falla. Istället lyckades de stoppa de sovjetiska styrkorna på Karelska näset. Även på andra ställen längs fronten stoppades de sovjetiska styrkorna.
Dessa bakslag tvingade den sovjetiska ledningen till en ny styrkeuppladdning med fler och bättre trupper. I februari 1940 inleddes den nya offensiven och de finska styrkorna kunde inte längre hålla emot. Den 13 mars skrevs den finska kapitulationen under. Sovjetunionen fick igenom sina territoriella krav från den 5 oktober, men till priset av över 200 000 stupade och saknade. De finska förlusterna blev 22 830 stupade och 43 557 sårade.
Svenska frivilliga
Under finska vinterkriget organiserades hjälpinsatser från Sverige. Dessa var statligt sanktionerade och gick under devisen "Finlands sak är vår". Många män anmälde sig som frivilliga i Svenska frivilligkåren. Flera av de svenska frivilliga i Finland anmälde sig senare till Waffen-SS för att med Tyskland fortsätta striden mot det kommunistiska Sovjetunionen.
Sammanställt av Christer Sundholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar